Hej!
Det här är visserligen främst en blogg om de tekniska aspekterna av att driva en podcast och/eller webbradio men det får ändå bli den plats där jag nu ursäktar mig.
Under flera månader har jag gått och haft lite ångest över uteblivna program. Kanske tog helt enkelt ansträngningarna av kontinuerliga uppdateringar varannan vecka till sist knäcken på mig.
Men det kan också vara så att enkelheten upplevs mest när man inte har en annan människa i sitt liv att ta hänsyn till. Jag har två.
Men efter sommaren, närmare bestämt under augusti, är tanken att jag ska dra igång igen. Förhoppningsvis med draghjälp av Maja då och då.
På gjensyn!
/ Joel
söndag 20 juli 2014
onsdag 7 maj 2014
Att vara två
Jag kommer framöver, förhoppningsvis, att då och då få sällskap i studion av min flickvän Maja. Att vara två i studion är förstås mycket roligare men det blir en till stor del annan typ av program. I helgen publicerade vi vårt första program tillsammans som kort och gott handlade om att fylla år. Några saker blev jag påmind om angående just kring att vara två i studion.
1. Den som sköter tekniken tenderar ofta att höras mest.
Det är inte så ego som det låter, det handlar helt enkelt om att man hör sig själv så tydligt i sitt eget huvud så för att man ska uppleva sin röst lika högt som ens bisittares röst i lurarna måste man överrösta sig själv. Således blir man själv lite högre.
2. Man blir lätt lite besserwisser.
Gilla det eller ej men jag blir lätt en person som försöker hålla fast en röd tråd (något jag dock vare sig försökte så mycket med eller således gjorde i någon vidare omfattning) och resultatet blir lätt att man anstränger sig så mycket att man blir både tråkig och lite benägen att poängtera om ens bisittare har fel om något.
3. Inte min musik.
Jag och Maja delar inte musiksmak i någon större omfattning och jag kommer på mig själv med att berätta gång på gång att Maja valt musiken. Eller i vilket fall upplever jag det så. Just den punkten tror jag att vi har en rolig idé och en trist på!
Så, vad tyckte du? In på sidan och lyssna på senaste avsnittet "Fylla år"
Mvh
Joel
1. Den som sköter tekniken tenderar ofta att höras mest.
Det är inte så ego som det låter, det handlar helt enkelt om att man hör sig själv så tydligt i sitt eget huvud så för att man ska uppleva sin röst lika högt som ens bisittares röst i lurarna måste man överrösta sig själv. Således blir man själv lite högre.
2. Man blir lätt lite besserwisser.
Gilla det eller ej men jag blir lätt en person som försöker hålla fast en röd tråd (något jag dock vare sig försökte så mycket med eller således gjorde i någon vidare omfattning) och resultatet blir lätt att man anstränger sig så mycket att man blir både tråkig och lite benägen att poängtera om ens bisittare har fel om något.
3. Inte min musik.
Jag och Maja delar inte musiksmak i någon större omfattning och jag kommer på mig själv med att berätta gång på gång att Maja valt musiken. Eller i vilket fall upplever jag det så. Just den punkten tror jag att vi har en rolig idé och en trist på!
Så, vad tyckte du? In på sidan och lyssna på senaste avsnittet "Fylla år"
Mvh
Joel
tisdag 11 februari 2014
Att byta teknik
Här kommer till sist det inlägg jag lovade i mitt senaste program. Kanske inte något som intresserar precis alla men så är också bloggen tänkt att spegla arbetet bakom.
Min dator började bråka för länge sedan och att köpa en ny fick snart hög prioritet. Nackdelen med nya Apple-datorer är att de inte har någon ingång för ljud, mer än inbyggd mikrofon. Således var jag tvungen att ha en ny lösning för inspelning innan jag kunde byta dator. Tidigare hade jag ju enkelt kunnat spela upp ljud från datorn och samtidigt spelat in dem ihop med resten av den färdiga mixen i datorn igen. Jag funderade nu på om jag skulle bli tvungen att skaffa en extern inspelningskälla som exempelvis en porta.
Efter ett tags funderade började jag fundera på om det skulle vara möjligt att använda ett extern ljudkort och ändå spela in på datorn och jag började sedan efterforska lite. Jag hade sett små ljudkort tidigare som man stack in i en usb-port men deras ljudkvalitet lämnade en del övrigt att önska. Jag började ställa in mig på att kanske få använda mitt gamla externa ljudkort, stort som en mindre dator och hade kommit fram till vilka sladdar jag i så fall behövde skaffa.
Jag kollade en gång till så att jag inte skulle missa något och då visade det sig att det i en av de större tillbehörskedjorna fanns ett just sådant ljudkort som jag behövde; i ena änden en usb-sticka och i den andra änden RCA-anslutning. Den kostade dessutom bara en bråkdel av jag oroat mig över att behöva betala för en annan lösning.
Problemet var bara att det bara fanns ett fåtal kvar och ingen i min lokala butik. När jag var där i ett annat ärende hade jag dock glömt detta faktum och frågade varpå jag fick till svar att "det står att de är slut men jag tror jag såg en sån förut idag - de är utgående nämligen"
Jag fick således tag på en av de allra sista och på så sätt kunde jag fortsätta spela in på de smidigaste och enklaste sätt möjligt.
Att byta teknik kan ibland vara jobbigare att oroa sig för än att faktiskt göra.
/ Joel
Min dator började bråka för länge sedan och att köpa en ny fick snart hög prioritet. Nackdelen med nya Apple-datorer är att de inte har någon ingång för ljud, mer än inbyggd mikrofon. Således var jag tvungen att ha en ny lösning för inspelning innan jag kunde byta dator. Tidigare hade jag ju enkelt kunnat spela upp ljud från datorn och samtidigt spelat in dem ihop med resten av den färdiga mixen i datorn igen. Jag funderade nu på om jag skulle bli tvungen att skaffa en extern inspelningskälla som exempelvis en porta.
Efter ett tags funderade började jag fundera på om det skulle vara möjligt att använda ett extern ljudkort och ändå spela in på datorn och jag började sedan efterforska lite. Jag hade sett små ljudkort tidigare som man stack in i en usb-port men deras ljudkvalitet lämnade en del övrigt att önska. Jag började ställa in mig på att kanske få använda mitt gamla externa ljudkort, stort som en mindre dator och hade kommit fram till vilka sladdar jag i så fall behövde skaffa.
Jag kollade en gång till så att jag inte skulle missa något och då visade det sig att det i en av de större tillbehörskedjorna fanns ett just sådant ljudkort som jag behövde; i ena änden en usb-sticka och i den andra änden RCA-anslutning. Den kostade dessutom bara en bråkdel av jag oroat mig över att behöva betala för en annan lösning.
Problemet var bara att det bara fanns ett fåtal kvar och ingen i min lokala butik. När jag var där i ett annat ärende hade jag dock glömt detta faktum och frågade varpå jag fick till svar att "det står att de är slut men jag tror jag såg en sån förut idag - de är utgående nämligen"
Jag fick således tag på en av de allra sista och på så sätt kunde jag fortsätta spela in på de smidigaste och enklaste sätt möjligt.
Att byta teknik kan ibland vara jobbigare att oroa sig för än att faktiskt göra.
/ Joel
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)