Hej igen!
I det här inlägget tänkte jag framför allt berätta om mitt förhållande till STIM som gått lite upp och ner i perioder. Dessutom ska jag guida er lite lite i vad jag använder för teknik vid inspelningarna av Radio Jenkins.
Radio Jenkins började som en lek med en dator, lite radioprogram, en mixer och en mikrofon. Man kopplade ihop allt och vips kunde folk lyssna på mig via sin dator. Det var 2004 eller möjligen 2005 och inget sedan den tiden finns, vad jag vet, inspelat. Tur är kanske det. I princip var jag imponerad av radiopratare och hade helst velat vara det själv så "programmen" bestod mest av att jag spelade musik jag gillade och kanske pratade lite in emellan. Naturligtvis hade jag inte en tanke på om man fick eller inte fick spela musik och sända ut det. Det får man inte.
Allt eftersom Radio Jenkins blev, om inte seriös så i alla fall mer regelbunden och jag flyttade till egen lägenhet efter att ha bott inneboende började jag oroa mig lite. Plötsligt var det några stycken varje vecka som följde radion och lyssnade och dessutom lade jag upp alla program i efterhand på hemsidan. Alltså var frågan om man kanske borde börja betala till STIM för att få fortsätta spela musik. Det visade sig både svårt och dyrt och jag lade ner projektet, tänkte att ingen kommer nog på mig och körde vidare. När jag sedan träffade min fru Sandra, flyttade med henne till Stockholm och Radio Jenkins fick en aura av ännu mer seriös vågade jag inte riktigt längre så jag undersökte möjligheten att betala till STIM igen. Även denna gång slogs jag av att det verkade dyrt men framför allt att jag helt enkelt inte hittade någon sorts licens för att sända musik som passade mig.
Det fick bli första omgången av demomusik på Radio Jenkins.
Det finns massor av bra osignad musik online, problemet är bara att hitta den. Söker man på "Podcast safe music" till exempel får an upp massor av förslag på google. Nackdelen med hemsidorna man tipsas om är oftast att musiken är gjord av ensamma killar i sovrum. Och det behöver inte vara dåligt men när jag letat musik är det jusst det jag upplever att det är. Att jämföra osignad musik och musik från band med skivkontrakt är som natt och dag. Med några undantag förstås, men det är inte så konstigt. Dåliga band får inte skivkontrakt, bra band får skivkontrakt. Lite förenklat. Dessutom var det en klar nackdel att flera av hemsidorna kostade pengar. Visserligen bara några hundalappar för ett helt år men jag kände att skulle jag betala för musiken ville jag nog ha högre kvalitet än vad jag hittade.
Följaktligen var mycket av musiken från Radio Jenkins första tid i Stockholm ganska dålig rent ut sagt. Och dessutom hade jag ingen som helst relation till musiken. Vare sig till banden i fråga eller i form av att jag direkt gillade musiken. men det fick vara så och några månader kämpade vi på med, i alla fall ur musikperspektiv, ganska tveksamt resultat.
Sedan tog Radio Jenkins en första lång paus fram till 2009 då jag bestämde mig för att börja jobba med min då relativt nya dator och headset istället. Det skulle bli ett smidigt sätt att ta med radio Jenkins till lyssnare och gäster istället för att de var tvugna att komma till studion. Dessutom beslöt jag mig att nu skulle Radio Jenkins börja spela riktig musik och dessutom göra det lagligt. Jag slängde iväg ett mail till STIM som svarade att det skulle kosta 500kr per månad och att det skulle betalas i förskott för ett halvår. 3000 kronor är ganska mycket pengar att hosta upp men jag tänkte att det kan det få vara värt.
Det visade sig att det inte fick vara värt det. Det slutade med att jag bara spelade in tre eller fyra program efter att jag skaffat licens hos STIM och det blev ganska många kronor per låt. Mitt i alltihop kraschade dessutom min dator och jag fick plötsligt lägga ut många tusen kronor på reparationer, pengar jag annars kunde ha använt till ett halvår till. Eller två. Det handlar alltså i slutändan om pengar.
Ungefär ett och ett halvt år senare, i april i år drog jag så igång igen. Denna gång med demomusik som tanke - problemet vara bara att jag inte hade så mycket och det blev som det lätt blir, jag har massor av musik av doktor meq på datorn och den fick underhålla lyssnarna under några avsnitt i våras. Sedan blev det ett oplanerat uppehåll igen tills jag till sist kom tillbaka på allvar under sommaren och vågade mig på att piratspela musik igen.
Så har det sett ut, fram och tillbaka med STIM-pengar eller ej, demomusik eller ej. På lång sikt är tanken återigen att spela skyddad musik och betala för det. Frågan är förstås var pengarna det kostar ska komma ifrån men på något sätt vill jag kunna välja helt och hållet vad jag ska spela för musik, både skyddad musik och annan musik jag hittat och gillar.
Idag är då min tanke att spela musik som är märkt med CC vilket står för Creative Commons och innebär att man fritt får använda musiken i olika sammanhang under vissa specifika premisser som till exempel inte i reklam eller att man måste ange artistens och låtens namn. Där finns bland annat doktor meq och på sikt Radio Jenkins.
-------------------------------------------------------
Det här med teknik ja, det kommer en video på youtube om det här också men här kommer en skriftlig redogörelse i alla fall och den gäller hur tekniken ser ut just nu.

Grunden i radiosändningar, brukar man säga, är mikrofon, mixer, musikkälla och något att spela in eller sända med. Eller båda de sistnämnda.
I mitt fall använder jag följande utrustning:
Mikrofon: R
ØDE Procaster samt Samson S11 till eventuella gäster
Mixer: Behringer Xenyx 1002b
Musikspelare: iPhone 4 med appen djay
Inspelning: MacBook
Jag har sett många som håller på med radio som en hobby påpeka på hemsidor och youtube att man ska ha en riktig Radiomixer. För någon som jag finns helt enkelt inte de pengarna (från flera tusen för en enklare begagnad från 70-talet och uppåt). Jag vet att även om min mixer är tänkt att använda för band och artister men det fungerar också utmärkt till det jag gör. Ett måste för mig är dock att mixern har skjutreglage istället för rattar till kanalernas volym eftersom det är mycket svårare att mixa exakt och snyggt med rattar.
Men det här är lite förenklat så nu dyker vi ner i sladdvändorna..

In i mixern går framför allt mikrofonen genom vanlig mikrofonsladd med XLR-kontakt. Därefter kopplar jag in musiken från iPhonen genom en docka så att telefonen kan stå och jag enklare kan hantera den.

Appen djay är som en mobil dj-mixer med två "skivspelare" där man laddar in de spår man vill spela upp. På så sätt kan man först spela upp en låt, sedan prata och ha den andra låten redo att börja spela. När man börjar på nästa låt byter man låt i den första spelaren och på så sätt har man full koll på låtarna som ska spelas. Dockan har en 3,5mm uttag och i den sitter en sladd med RCA-kontakter i andra änden. De går in imixern på i kanalen med RCA-ingång. Därefter kopplar jag en sladd från en av de utgående RCA-kontakterna på mixern till datorns line-in-ingång och spelas in med Audacity och sparas sedan som en mp3-fil.

Men det slutar inte där. Ni som lyssnat på Radio Jenkins vet säkert att vi har jinglar också och de måste följaktligen spelas av en enhet. Jag spelar jinglarna på samma dator som spelar in programmet. Det är möjligt eftersom man kan ställa in ljudkortet att bara spela in det som kommer in genom line-in och ignorera allt annat. Programmet Garageband har en uppsättning instrument som går att ändra. Genom att ändra ljuden till de jinglar jag vill spela upp kan jag sedan spela jinglar genom att bara trycka ner och hålla in tangenter på datorn. Således har jag en kabel från datorn hörlursuttag till mixern på en ytterligare kanal. Att man använder datorn även för att spela upp ljud gör förstås att man inte kan använda datorns hörlursuttag för att kontrollera att inspelningen låter bra, det får man göra genom en eller några testinspelningar innan man sätter igång och sedan hålla koll på hur inspelningskurvan i Audacity ser ut så att den inte blir för kraftig och därmed för stark med dålig ljudkvalitet som följd.

Innan jag spelade in i realtid använde jag Garageband. garageband arbetar med flera olika spår och på dem lägger man in prat man spelar in, musik och jinglar eller vad man nu vill använda. Men i vilket fall blir det mer känsla av att bygga ihop ett program. Man spelar in sitt prat, stänger av mikrofonen, passar in musik, jinglar osv genom att placera dem på arbetsytan i programmet. Fördelen är visserligen att man bland annat kan justera nivåerna på prat, musik etc i efterhand. Nackdelen i mina ögon är att man inte har samma känsla när man spelar in (inte minst när man har gäster). För mig gjorde möjligheten att kunna korrigera i efterhand att jag inte var lika noga vid inspelning och jag kände att jag var tvungen att korrigera, justera, pilla och fixa efteråt vilket gjorde att när programmet väl var inspelat hade jag minst lika lång tid kvar innan programmet var klart. Och jag är inget stort fan av efterbehandling även om slutresultatet ofta blir bättre. Min förhoppning är i stället att jag ska bli så duktig att det låter bra trots att allt spelas i i realtid.
Idag går en inspelning till så här:
1. Jag skriver ett manus bestående av en ämnesdel, placering av musik i ämnesdelen, samt någon eller några andra programpunkter t.ex Veckans Rövigaste och ett filmtips.
2. Jag väljer musik och väljer i vilken ordning låtarna ska spelas i programmet.
3. Jag kontrollerar att allt är kopplat på rätt sätt och gör en testinspelning eller två för att få rätt volym.
4. Jag börjar spela in och pratar, håller koll på systemets olika delar, spelar musik och kastar in jinglar.
5. När programmet är klart sparar jag det som en mp3-fil, lägger in det i iTunes och förser filen med ett bildmaterial. Sedan laddar jag upp programmet på radiojenkins.se's server och sedan lägger jag till programmet i vår podcastfil samt på hemsidan. Oftast avslutar jag genom att länka till programmet från Radio Jenkins Facebook-sida också, mest som en påminnelse.
Så ser det alltså ut. Och den långa och föga spännande historien jag nu utlovat länge och väl kommer i nästa avsnitt, det lovar jag!
/ Joel